Brunråtta

Rattus norvegicus – Den bruna råttan är den svåraste skadegöraren bland råttdjuren. Den är både härdig och fruktsam och trivs under mycket varierande klimatförhållanden i olika omgivningar. Brunråttan är allätare och tycker om människans avfall och livnär sig på cerealier, nötter, frukt, grönsaker etc. Råttan är ett nattdjur, och börjar normalt leta efter föda strax efter solnedgången. Om de är hungriga kan de dock även ses dagtid. Brunråttan behöver i normala fall vatten dagligen.

Råttor ser dåligt och är beroende av lukt, känsel och hörsel. Det använder sin utvecklade luktförmåga för att finna födoämnen och sin hörselförmåga till att upptäcka och fly från faror.

Råttorna smutsar ner och äter av alla typer av mat och fodervaror. De gnager på förpackningsmaterial, på byggnader, inredningsdetaljer och elektriska ledningar. Råttor överför direkt och indirekt många sjukdomar till människa och husdjur. Exempel är pest, trikinos, mul- och klövsjuka och salmonella.

Utseende: Kroppslängden är mellan 11-29 cm, ej räknat svansens längd på 9-23 cm (dock kortare än kroppen). Brunråttan är gråbrun på ryggen, ljusare på sidorna och gråvit på magen. Öronen är korta och håriga. Den bruna råttan väger som fullvuxen mellan 500-600 gram. De skarpa tänderna växer livet igenom och råttorna har därför behov av att gnaga på hårda material, för att slipa ner sina tänder och hålla dem. De långa morrhåren nära deras nos, liksom känselhåren på kroppen används som känselspröt då de förflyttar sig i mörker längs väggar och i bohålor.

Fortplantning/utveckling: Honan är dräktig under 21-23 dagar och kan para sig igen inom någon dag efter nedkomsten. En hona kan få 6 – 7 kullar per år med i genomsnitt 8 – 10 ungar.

Rattus norvegicus